Långfjällets naturreservat

Visa karta

Långfjällets naturreservat är ett stort (68 000 hektar) område som förutom själva Långfjället omfattar Dyllenområdet och Juttulslätten. Flera av områdets urskogar och myrområden har mycket höga naturvärden. Det är välbesökta fjäll, i synnerhet i anslutning till Grövelsjöns fjällstation och södra Kungsleden.

Tillsammans med intilliggande skyddade områden - Rogen i Jämtland och Femundmarka i Norge - bildas Gränslandet, ett stort område med höga naturvärden som även har stor betydelse för friluftslivet.

Området har flacka lågfjäll avbrutna av skogsklädda dalgångar samt ett plant myrområde längst i öster. Fjällen ligger samlade i tre nordväst-sydostliga ryggar skilda åt av respektive Grövlans, Storåns-Hävlingens samt Hågans dalgångar. De flesta fjällen har en höd på cirka tusen meter över havet, medan Storvätteshågna, Svealands högsta punkt, når 1 204 m ö h. Juttulslätten kantas av enstaka lågfjäll på runt 900-1000 m ö h, medan själva slätten är en platå på ca 750 m ö h.

Berggrunden utgörs av bergarter tillhörande den skandinaviska fjällkedjan såsom kvartsiter, sparagmiter, gnejser och graniter. Av geomorfologiskt intresse är rogenmoränbildningarna i Storåns dalgång samt längs sjöarna norrut till Våndsjön. Klassiska är de redan av Linné omnämnda issjöstrandlinjerna längs Grövelsjön.

I det torra öppna landskapet är ljungpipare, ängspiplärka och stenskvätta talrika. Gluttsnäppan är vanlig på myrar i skogsområderna, lavskrikan i barrskogarna och rödstjärten i tallskogen. Älg, hare, ekorre, mård, mink, vessla och rödräv kan man också stöta på. Fisktillgången i sjöar och vattendrag är god.

I området finns ett fertal äldre bosättningar som utgör betydelsefulla inslag i landskapsbilden samt är värdefulla från biologisk synpunkt. Någorlunda väl bibehållna fäbodar är Gjoten, Valdalsbygget, Ulvsätern, Foskdalen och Västra Fjätvallen.

Spår av landets sydligaste samebosättningar finns i form av rester av de lappläger som uppfördes kring sekelskiftet. Enstaka kåtor och övriga byggnader finns bland annat vid Slagufjällets lappläger, Hävlinghällornas lappläger, Hågålägret och Grövelsjön. I hela området, bland annat i Grövlans dalgång, påträffas gamla system av fångstgropar. Reservatet ligger i det närmaste helt inom Idre samebys renskötsel-åretruntmarker och utnyttjas i princip hela året.

Fisket har störst omfattning i Storån-Hävlingensystemet men flitigt fiske förekommer också i Hågån, Foskan, Grövlan och övriga större sjöar och vattendrag. Vid Särsjön, Hävlingstugorna och Stor-Våndsjön finns uthyrningsstugor. Både sommar- och vintertid utnyttjas dessa intensivt. Roddbåtar och kanoter kan hyras vid Hävlingenstugorna.

De fritidsaktiviteter som förekommer i området (framför allt i området mellan Hävlingen och Grövelsjön) är fjällvandring, fiske, turskidåkning, kanoting, bärplockning och viss utförsåkning på skidor. Området är mycket välfrekventerat med besökstoppar under sommaren och vårvintern.

I detta område finns ett stort antal skoter-, vinter- och sommarleder som utgår från Grövelsjön och Lövåsen och har Storvätteshågna eller Hävlingenstugorna som mål. Den mest kända stigen är pilgrimsvägen som passerar Grövelsjöns sydspets. Även väster om Grövlan går ett flertal leder mot Stora Olån, där det finns ett vindskydd, mot Sylen i Norge och mot Valdalsbygget där en fäbod fungerar som raststuga. Raststugor finns vid Foskbäcken, Töfsingen och Slugusjön samt på två ställen efter Storån där två eldpallkojor har iordningställts som raststugor.
Vid Hävlingensystemet finns ett flertal raststugor. Svenska Turistföreningen har en stuga med 20 bäddplatser vid Storrödingtjärn som bemannas under högsäsong och står öppen året om.

Show more